Italian High Renaissance Painter, 1483-1520 Raphael Sanzio, usually known by his first name alone (in Italian Raffaello) (April 6 or March 28, 1483 ?C April 6, 1520), was an Italian painter and architect of the High Renaissance, celebrated for the perfection and grace of his paintings and drawings. Together with Michelangelo and Leonardo da Vinci, he forms the traditional trinity of great masters of that period. Raphael was enormously productive, running an unusually large workshop, and, despite his early death at thirty-seven, a large body of his work remains, especially in the Vatican, whose frescoed Raphael Rooms were the central, and the largest, work of his career, although unfinished at his death. After his early years in Rome, much of his work was designed by him and executed largely by the workshop from his drawings, with considerable loss of quality. He was extremely influential in his lifetime, though outside Rome his work was mostly known from his collaborative printmaking. After his death, the influence of his great rival Michelangelo was more widespread until the 18th and 19th centuries, when Raphael's more serene and harmonious qualities were again regarded as the highest models. His career falls naturally into three phases and three styles, first described by Giorgio Vasari: his early years in Umbria, then a period of about four years (from 1504-1508) absorbing the artistic traditions of Florence, followed by his last hectic and triumphant twelve years in Rome, working for two Popes and their close associates.  Related Paintings of Raphael :. | The Ansidei Altarpiece, | The Madonna and Child with teh Infant Baptist | Portrait of Andrea Navagero and Agostino Beazzano | The Virgin and Child with the infant Saint John the Baptist | Portrait of a Cardinal |
Related Artists:
cornelius hoyer
Cornelius Höyer, född 1741, död 1804, var en dansk målare. Höyer studerade dels i Köpenhamn, dels i Paris och Italien samt var redan 1769, då han återkom hem, en ansedd konstnär inom sitt fack, miniatyrmåleriet. 1770 blev han hovminiatyrmålare och medlem av konstakademien. Från 1777 var han dennas sekreterare.
staffan hallstrom
Staffan Hallström, född 1914 i Stockholm, död 1976, var en svensk målare och tecknare. Staffan Hallström föräldrar var Gustaf Hallström, antikvarie vid Statens historiska museum och Astrid Hallström, född Berg. Han studerade på Gerlesborgsskolan, Tekniska skolan 1932-34 och vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1935-41 för bland annat Isaac Grenewald och Olle Hjortzberg 1935-41. Han företog studieresor till Frankrike, Italien, Nederländerna och Belgien. Staffan Hallström bodde och arbetade under 1940-talet i Saltsjö-Duvnäs, där han hyrde rum av konstnären Olle Nyman. Han fick då kontakt med Evert Lundqvist, som inspirerade honom och gav honom stöd. Tillsammans med Olle Nyman, Evert Lundqvist och Roland Kempe ingick han i Saltsjö-Duvnäs-gruppen. Senare hade han även atelje på Varvsgatan och kombinerad bostad och atelje vid Brunkebergstorg. År 1946 hade han sin debututställning på Konstnärshuset i Stockholm. Han slog igenom med utställningen Hundra målningar på Konstakademien 1961 och spåddes då lysande framtid framför allt av skulptören Torsten Renqvist. Staffan Hallström, arbetade i nyexpressionistisk stil och bland hans mest kända verk är Ingens hundar från 1958, som köptes in av Moderna museet. Detta motiv målade han sedan i olika versioner. Tillsammans med Lasse Andreasson gestaltade han 1972 Masmos tunnelbanestation med verket Ta ned solen i tunnelbanan, målningar på plåt utefter spårväggarna. Han är representerad på bland annat Moderna och Nationalmuseum. .
Lorenz strauch
1551-1630